Demonstrationer av direktsådd

I eAgronoms hemmamarknad Estland har demonstrationsdagar för direktsådd nu arrangerats under två år i rad. I Baltikum är reducerad jordbearbetning med kultivator mycket vanligt sen en tid tillbaka, och direktsådd blir nu också allt vanligare. Minimerad bearbetning kan ge flera viktiga fördelar, såsom:

• Förbättrad jordstruktur: Minskad markpackning och bättre vattenhållande kapacitet.
• Erosionsförebyggande: Växtrester på ytan skyddar jorden från vind- och vattenerosion.
• Minskade koldioxidutsläpp: Mindre bränsleförbrukning och ökad kolinlagring i jorden.

Lärdomar från fältförsök

Ett par lärdomar från två års direktsådd på eAgronoms demogård i Estland:

• Hantering av växtrester är avgörande för att förhindra "hairpinning", där halm stör fröplaceringen. Om halmen inte fördelas jämnt bör en halmharv användas.
• Förutsättningar för framgång: Korrekt dränering, eliminerad markpackning, jämn fältyta och rätt pH i jorden är viktiga förutsättningar för framgång.
• Praktiska tips: Växtföljd och att börja med "enklare" grödor (som spannmål) gör övergången till direktsådd mer hanterbar.

Med korrekt implementering sparar direktsådd tid, bränsle och arbetskraft samtidigt som jordhälsan förbättras.

Täckgrödor: Näring för framtidens jord

Att odla täckgrödor kan ge många fördelar för jordhälsan:

• Jordskydd: Förhindrar erosion och minskar näringsläckage.
• Ökad biologisk mångfald: Stödjer jordmikrober och nyttiga insekter.
• Kvävefixering: Baljväxter, som klöver och vicker, minskar behovet av syntetiska gödningsmedel.
• Ökning av organiskt material i jorden: Ytterligare fördelar, såsom förbättrad jordstruktur, ökad näringstillgänglighet, förbättrad vatteninfiltration och vattenhållande kapacitet.

eAgronoms odlingsförsök med fång- och mellangrödor syftar främst till att testa och demonstrera olika arters och blandningars lämplighet för specifika fältförhållanden. Testerna fokuserar också på att visa effekten av tidig och sen såtid, gödselmedel och olika såtekniker.

År 2023 gjordes ett mångsidigt försök med olika utsädesblandningar, och det odlades även enskilda arter för att förstå prestandan hos unika arter. Detta gav möjlighet att genomföra ett mindre kväveförsök, där 25 kg N spreds på försöksytorna ungefär en månad efter sådd. Försöksfältet var en sandig lerjord med ett tunt övre lager och en total profil på endast 40–50 cm djup, med en kalkstensberggrund därunder. Detta innebär att fältet är benäget för torka och saknar naturlig bördighet. I en situation med låg jordbördighet eller sen sådd är det ett alternativ att tillsätta lite kväve för att få täckgrödorna att växa. Testerna på försöksfältet visade att 25 kg N fördubblade den ovanjordiska biomassa-produktionen.

Figure 1: Nitrogen fertiliser effect on cover crop aboveground biomass growth, Estonia 2023. DM=Dry Mass (torrsubstans)

Figure 2: Nitrogen effect on white mustard and phacelia, 2023.

Vikten av att så täckgrödan så tidigt som möjligt kan inte överskattas – ju tidigare, desto bättre. År 2024 testades olika sådatum och tekniker. Dels i växande vete i slutet av juli. Det såddes en blandning av honungsört, oljerättika, vit senap och bovete. Nästa sådatum var på skördedagen (7 augusti), följt av olika såtekniker dagen efter. De sista sådatumen var två veckor efter de föregående.

Från diagrammet nedan kan vi se effekten av sådatum och mindre skillnader mellan olika tekniker. Den enda avvikelsen är resultatet från det första sådatumet, vilket antogs skulle ha gett den största biomassan. Visuell bedömning på fältet ledde till slutsatsen att utspridningen av frö i den växande grödan var ojämn och att vissa frön inte fick tillräcklig kontakt med jorden och därför inte grodde. Jordkvaliteten var mycket olika i olika delar av fältet. Det användes totalt över 30 försöksytor, där sådatum och teknik var placerade på sluttningen. Samma arter presterade olika på olika platser. Detta var särskilt märkbart för honungsört (phacelia).

Figure 3: Drilling technique and date impact on cover crop biomass yield, Estonia 2024

Figure 4: Importance of sowing time.

Tre av försöken 2024 gjordes i Lettland. Där testades olika utsädesblandningars prestanda på olika platser och resultatet bedömdes genom att samla in ovanjordiska biomassa-prover och mäta näringsinnehållet i biomassan. Försöken såddes i mitten av augusti och biomassa-prover samlades in den 10 oktober.

Diagrammen nedan illustrerar biomassatillväxten och täckgrödornas förmåga att fånga näringsämnen från jorden för ett antal utsädesblandningar som beskrivs i tabell 7. Dessa resultat understryker vikten av marktäckning året runt för att undvika näringsförluster till djupare jordlager eller till och med till grundvattnet.

Figure 5: Yields and nutrient content of cover crop aboveground biomass on trial I, Latvia 2024

Figure 6:  Yields and nutrient content of cover crop aboveground biomass on trial II, Latvia 2024

Figure 7: Crop species in different mixes, Latvia 2024

Viktiga lärdomar från odlingsförsök med olika fång- och mellangrödor

Täckgrödor är en investering i jordhälsa för framtiden: Genom att öka organiskt material, förbättra mikrobiell aktivitet och förbättra näringscykeln bygger de ett motståndskraftigt jordsystem som gynnar framtida grödor. Med tiden översätts detta till bättre vattenhållning, minskade insatskostnader och förbättrade skördar.

Bar jord = förlorad möjlighet, urlakade näringsämnen och erosion

Att lämna jorden bar innebär att värdefulla näringsämnen går förlorade, erosionen ökar och markens bördighet försämras. När det inte finns något växttäcke kan regn spola bort matjord och laka ur kväve och andra viktiga näringsämnen. Täckgrödor fungerar som ett skyddande lager som håller kvar näringen och förhindrar erosion från vind och vatten.

I områden med kort växtsäsong är snabbväxande arter och tidig sådd avgörande

I områden med kort växtsäsong, som Baltikum och Sverige, är tajmingen avgörande. Försenad sådd minskar biomassan och därmed täckgrödornas positiva effekter. Nyckeln till framgång är att välja snabbetablerade arter (t.ex. honungsört, bovete, senap) och så i växande gröda eller direkt efter skörd för att få ut största möjliga nytta.

Jordbördighet och näringsstatus efter föregående gröda påverkar biomassan

Effekten av täckgrödor beror till stor del på jordens näringsinnehåll och hur väl den föregående grödan har gödslats. Om den föregående grödan förbrukade mycket näring kan det bli svårt för täckgrödan att etablera sig. En balanserad gödsling och god markbördighet ger bättre tillväxt, mer biomassa och ökad kolinlagring samt kvävefixering.

Blandningar av täckgrödor = riskhantering + kompletterande fördelar

Att använda en mångsidig blandning av täckgrödor minskar risken för misslyckanden och ger större nytta. En välbalanserad blandning kan innehålla:

• Gräsarter (t.ex. råg, havre) för biomassa och erosionsskydd
• Baljväxter (t.ex. vicker, klöver) för kvävefixering
• Korsblommiga växter (t.ex. rättika, senap) för att förbättra jordstrukturen

Genom att kombinera olika funktionella växtgrupper minskar man risken för missväxt, förbättrar näringscykeln och ökar den biologiska mångfalden.

Välj arter från andra växtfamiljer än huvudgrödan

Att variera växtfamiljer i täckgrödan hjälper till att bryta sjukdoms- och skadecykler. Om odlingssystemet domineras av spannmål bör man undvika täckgrödor med mycket gräs. Istället bör man välja baljväxter, korsblommiga växter och andra bredbladiga arter för att förbättra jordhälsan och näringstillgången.

Att stärka jorden för framtiden

Kombinationen av åtgärder som direktsådd och täckgrödor är inte bara en investering i jordhälsa, utan kan också vara viktiga steg för ett mer motståndskraftigt och lönsamt lantbruk. Som eAgronoms fältförsök visar kan dessa metoder vara både praktiska och skalbara. Kombinationen av minimerad bearbetning och ökad marktäckning kan leda till högre skördar, lägre behov av insatsmedel och en mer lönsam framtid för gården.

Länk till originalartikel på engelska av Piibe Vaher, chefsagronom på eAgronom